Im a live!!

Nå niin efter 5 dagar på Sunderbyn så är vi hemma!!! Vi kom igår eftermiddag. Skönt att vara hemma igen, komma tillbaka till sina rutiner, inte tycka att kl 21 då är det natt! Men det har ändå gått bra, tiden går ändå på nått konstigt sätt och sen är vi ju där av en anledning som är bokstavligt livsviktigt. På Onsdag fick jag en depp, då sa de att vi ev inte kan åka hem till helgen!!! Allt mitt mod sjönk, Jag kände bara att nej, jag måste få komma hem, andas lite, vara i mitt normala liv en stund! Jag drog ut på över en timmes prommis!!! Det var så skönt att få röra på sig. Det är ju en av anledningarna att jag inte mår bra på såna ställen är ju för att jag inte får min dagliga dos av träning. Jag är ju van att vara igång, jobba och göra mitt!

Sen känns det ju som om jag sviker Savannah för att jag inte orkade, för att jag fick en depp den dagen. Hon har nog jobbigt som det är, hon ska inte behöva känna ännu att jag inte orkar. Men jag är ju som en italienare, jag är humör människa och det hörs och känns när mitt humör svänger, åt vilket håll det än är. Men när jag fått vara själv en stund, promenerat i hög fart med tofflor!!! Tänka ensam, rensa hjärna och ruska på mig så började modet sakta men säkert återvända. Fast det satt hårt, det räckte inte bara med en prommis, jag var tvungen att stänga ner hela hjärnan ett tag, pratade med personalen, de är verkligen jätte fina, så då kände jag att nu orkar jag ta tag i dagen. Hon är så otroligt fin min lilla unge, hon är en sån kämpe, en bättre kämpe än vad jag är. Allt kommer att ordna sig, det är jag säker på men det kommer att ta sin tid, det är en hel del som ska göras just nu i medicin väg, i samtals väg osv och för inte bara henne, även för Rasmus.

Rasmus har heller inte haft det lätt sista tiden. Jag har sett att något inte är bra, har är inte den som säger så mycket, han håller allt inom sig. Men i måndags kom han upp vid 07.30 påklädd, ja sa men oj är du redan vaken? Jag har inte gått och sova än sa han! Jag sa va!!! Han gick ut i bilen och hämtade in sin dricka. Jag gick ut och jag frågade hur det är, det är inte så bra sa ha. Sen säger han att jag behöver få prata med någon, som jag gjorde med min anger management gubbe. Japps, när han säger det då är det så att det verkligen behövs. Och ett stort framsteg är att han faktiskt säger det, inte går lös på grejer eller blir förbannad på mig, oftast tar han ut det över mig. Men inte denna gång, så bra gjort så det har gjort resultat hans prat med Tapio. Nå sagt och gjort, jag hoppade på telefonen, ringde Kalix men de skulle ringa upp mig först vid 14, jag skulle ju iväg med Savannah så det var inte ett alternativ. Ringde Region Norrbotten och de ringde upp mig på 30 minuter. Gick igenom varför jag ringer, lite bakgrund osv och de fixade på 30 minuter så han fick en tid samma dag, puuuh! Så nu är han igång för samtal han med. Ibland är det tur att man har talets gåva som Maria H brukar säga. Måste ringa upp henne och fråga hur det gått för henne, hon hade behövt min hjälp men jag var ju i Sunderbyn.

Savannah ska tillbaka idag, så nu ska Danne åka med henne. Jag har förberett honom så han vet hur det ser ut, var han ska gå, var allt finns. Hur han ska göra. Danne har ju ADHD så det är inte alltid så lätt för honom med omställningar. Sen är han ju en betydligt mer blyg människa än vad jag är. Han gillar inte nya människor medans jag gör det, han har svårt att vara i en grupp medan jag älskar det, han har svårt att prata med nya människor, inför nya människor vilket jag inte alls har. Han har helt enkelt svårt att ta plats och det har ju inte jag direkt alls. Jag är väldigt bra på att ta plats, jag tar nog alldeles för mycket plats oxå, men jag tränar på det. Men jag har sååå svårt mellan varven att vara tyst, att vänta ut någon… det är otroligt psykiskt krävande för mig. Kanske det är därför de pratar med oss båda först i S-byn och sen Savannah ensam 😀 😀

Såg en så bra intervju med ”the cast” från Back to the future filmerna. Jag har alltid gillar Michael J Fox, han har ju Parkinson, han gör ännu lite roller faktiskt trotts sin svåra sjukdom. Han har varit med i en serie som heter Designeted survivor. Otroligt att han ännu skådespelar!!! Men att se denne intervju med alla från trilogin var så roligt, kolla gärna in den, de har lite rollspel där oxå ❤

Ja ja nu ska jag börja käka frulle med Savannah, sen ska vi ta ut hundarna på en liten prommis och gå och kolla vatten läget i älven, det har ju börjat stiga. Man får inte köra ner med, det är avspärrat, kan tänka mig att ungarna lekt där med sina bilar!

Tillbaka

Idag ska vi tillbaka till Sunderbyn, det blir några dagar till. Helgen hemma har gått bra, hon har sina ups and downs, är mycket på sitt rum. Men kommer ut vi ska göra något. Hon kommer med och handlar och hon var ute och solade lite igår med mig. Hon är så stark min dotter, hon skulle bara veta hur stark hon är. Hon kämpar, hon kräver saker, hon kan säga vad hon vill när det krävs. Men ibland blir det bara ”jag vet inte” rätt ofta är det så att hon inte vet. Rätt ofta hittar hon inget som är värt att leva för. Jag försöker ge henne så kaksmulor, ge henne en hel kaka, ge henne hopp, framtidstro, ge henne saker att se fram emot, försöker få henne att förstå att det är viktigt att hon finns till, det är det viktigaste för mig att få henne att överleva, utan henne har jag inget liv.

I helgen har det tillkommit annat som gjort att jag fick en törn, någon jag trodde på visade sitt rätta jag. Jag måste bara lära mig att släppa, att inte ta till mig utav det, inte bli ledsen, oroad, inte låta det få mitt fokus. Jag måste bara lära mig att jag hör inte hemma där, inte i det livet. Jag är för olika, jag passar inte in, jag kan inte ens liksom glida på utkanten. Jag hör, jag ser, jag får samtal. Det är väl det att jag inte kan förstå tror jag oxå. Min dotter kämpar för att göra val som gör att man lever medans andra väljer medvetet göra val som leder till kaos och förstörelse och till slut utanförskap och ensamhet, så orättvist!

Mitt i allt står jag, jag kämpar, jag läser på, jag försöker hitta vägar att vara till hjälp, till stöd, att själv orka framåt, att inte brytas ner. Jag har med åren lärt mig att inte lita på folk. Det finns ingen som vet allt, ingen som vet alla mina tanker, det folk vet är det jag väljer att ge ut vilket är bara kanterna av kakan.

Livet är inte alltid lätt, de är bara och försöka ruska på sig, hitta styrkan och ge sig på problemen. Min arbetskompis brukar säga ”Det sägs att man inte får mer än man orkar bära” Tur att jag har min zumba!!!

Be safe out there

Blev inget gjort

Igår blev inget gjort i koreografi väg! Jag hann inte, orkade inte, jag hade annat som tog min tid. Nå det blev bokföring istället. Det är ju oxå en del av firman, sånt som man inte kan slarva med. Idag kanske jag hinner få gjort det jag tänkt. Det som är på tapeten nu är ju det nya blocket för Strong Nation.

Jag var och lämnade Ninas del av pappren till lokalen igår och gissa vad jag har saknat den! Guuud när jag klev innanför dörrarna…. ooooh vad jag vill vara i vår lokal, vad jag vill träna, vad jag vill hålla pass!!! Allt bara föll men nästa vecka tänkte jag att jag är tillbaka! Rellu kommer att vicka mig denna vecka.

Fick lite gjort iallafall

Gårdagen ägnades åt stilla varande hemma. Jag och Savannah började att sätta upp studsmattan, Alicia kom hit och vi fortsatte. Efter en timme var den hoppklar för henne. När hon for så gick jag och Savannah ut en sväng med Dessie och Roffe. Sen när vi kom hem tog jag sväng nummer två med Larry.

Tvättade kläder, hängde upp, var i väg och handlade med Savannah, grillade korv åt mig, då kom Danne hem från jobbet och han grillade ett par han med.

Annika kom och vi gjorde min bokföring, det var inte så mycket men jag ville vara säker på att jag gör rätt, att allt blir som vi tänkt att det skulle bli. Så nu kan jag det själv jag med. Vi har provat lite hur det blir som lättast och sen ska det ju hålla oxå som redovisning. Jag åker ju till Sunderbyn imorgon igen så jag vill få klar allt för månaden innan jag far. Jag och Nina har ju gemensamma kunder så det ska ju delas hit och dit. Tur att det inte är så mycket iallafall. Jag måste bara föra in det sista i vårt eget lilla ”kundregister” och det tänkte jag göra nu på morgonen. Tänk att det ska vara så krångligt att vara företagare i Sverige. Jag menar mitt lilla företag får inte ihop så många kronor om året, men satan det ska bokföras på millimetern! Och allt kostar, det blir inte mycket man får kvar för egen del. Nåväl det går det med. Det är ju ett måste så det är bara och hugga i.

Jahaja var är värmen och solen, de hade ju lovat så varmt till idag? Nå klockan är bara 09 så det hinner ju än. 15 grader stod det på termometern kl 08 men det känns så disigt. Solen har som inte kommit. Nu ser jag att den kämpar men det är ett molntäcke så jag hoppas det försvinner till dagen. Kollar på klart.se och 17-18 är det varmaste de utlovar idag, det där varma är flyttat till imorgon :/

Glottar vidare efter plattor, tror jag har hittat den jag vill ha. Åker till Boden och hämtar den imorgon, det finne en kvar och den finns i Boden! Nå jag åker dit ialf innan vi åker till S byn så får jag se och prata med dom om den uppfyller de krav jag har på plattan. Det ska ju inte bli nån platta jag använder till allt möjligt utan, till zumban.

Jag så himla besviken på en människa (eller ett par människor) igår, jag kände bara att o nej, det var svagt alltså. Men ingen kan hjälpa någon om denne inte vill bli hjälpt om denne inte själv inser att man har ett problem, ett stort och svårt problem. Människorna runt i kring borde inse att det finns ett problem och inte stötta och hjälpa denne att trilla i plurret igen.

Ikväll blir det bastu och tvätta håret, skönt. Jag har bara duschat i en vecka, jag som brukar bada bastu flera gånger i veckan. Så jag riktigt längtar efter bastun!

Be safe out there

Inte kunnat vara med

Mina pass denna vecka har varit inställda, jag har varit iväg med dottern. Igår skulle jag varit med på morsdagsjippot men jag har ju inte kunnat förbereda mig alls sen jag har ju min lilla underbara tjej att tänka på just nu, så Nina drog allt själv, så jävla bra gjort!!!

Men nu i helg ska jag skriva choreos, vi är hemma men åker tillbaka på måndag så Rellu tar mina passnästa vecka. Så jag tar med mig allt till Luleå så kan jag lyssna där. Men sen ska jag väl vara tillbaka på banan igen.

Jag håller på att titta på en ny platta och en ny dator men vi får se. Platta blir nog ett måste tror jag, den är inte så bra för att filma, då börjar den buffra och lagga lite… men vi ser. Vad jag skulle vilja är att ha allt på datorn. Slippa två grejer när det gäller zumban. Nya lap toparna väger ju typ, 1,5 kg, så de är inte tunga längre. Men det stora MEN är att Zin play inte funkar på Windows, jag hittar det inte iallafall! Jag har sökt olika möjligheter, hittar sånt som jag inte litar på… det var att installera en massa olika program för att Windows skulle kunna öppna appen. Så blir det en krasch mellan de program som ska samarbeta så står jag där! Och det behövs ju bara att det körs en uppdatering så kan det krascha. Så jag avvaktar, tittar och funderar 🙂 Min dator börjar vara lite full, den fixar inte allt utan att klaga på minnet. Men jag får väl rensa den lite, föra över till min externa hårddisk. Så ser vi hur den börjar må. Men när det kommer till datorer, mobiler, plattor osv så är jag en nöööörd! Då lägger jag gärna ner lite grann på det.

Så stark tjej

Jag har en så stark tjej, fast att hon mår dåligt så kämpar mot alla odds. Hon kände att hon inte fick den hjälp hon behövde i Kalix och begärde att få komma vidare. Hon proppsade på det och fick igenom sin önskan. Så i tisdags eftermiddag åkte vi till Luleå.

Där fick hon olika samtal varje dag, vi var mycket själv, hon är ju inte den som tar kontakt med folk hur som helst. De har börjat bearbeta henne sakta men säkert blir hon lite starkare för varje dag. Vi kom hem igår på permis men på måndag åker vi tillbaka igen. Sen får vi se hur många dagar det blir där då.

För mig som inte är van att sitta still har det varit en pers, nyttigt att få låta kroppen vila men samtidigt väldigt jobbigt när man inte är van! Men jag har ju haft världens bästa Savannah med mig hela tiden. Vi har promenerat, vi har varit på Storheden, vi har spelat jätte mycket kort! Vi har skrattat, sovit och bara varit.

Savannah har fått jätte mycket meddelanden från sina kompisar, från folk som hon trott inte gillar henne, från folk hon inte ens känner. Alla har peppat och visat sitt stöd för henne. En av hennes kompisar som hon inte längre alla är med hörde av sig till henne och bad om ursäkt för det som varit och berättade hur hon mått av allt. Savannah blev jätte glad, så den saken är oxå numer utredd.

När vi kom hem igår så ville 3 av hennes kompisar möta upp henne en sväng, sagt och gjort, vi möttes vid Fysioteket, där stod de med en hel back drickor och massor av stora chokladkakor! De ville ge henne en kram och säga att de finns där. Så gulliga vänner hon har ❤ Men det blir inget hänga med polarna, hon ska vara hemma denne helg.

Ja ja nu inlägg 2 och sen ut i solen ❤

Be safe out there

Testade ljuset

Jag var till lokalen igår och skulle testa lite ljud och ljus med nya zin studio appen, men ack så det sket sig man måste gå annonsera passet 3 timmar innan, jag hittade inte någonstans där man bara kunnat göra en test. Men jag fick ljuset testat ändå. Vi har ju jätte bra belysning i vår studio.

Den första bilden är med vårt ljus runt scenen, det är det att då blir det bakom mig och då får deltagaren svårare att se min cueing. Tände i taket och släkte på scen i den andra bilden, 3:e är bara en förstoring så jag skulle se själv hur det ser ut för deltagaren. Så det där blir nog bra 🙂 Hopas jag hinner göra en test idag så jag kanske kan sända live imorgon 😀

Tidigare äldre inlägg