Det verkar bli en underbar dag idag, så jag tror jag ska lasta ungarna i bilen och sen dra på bechen, första stranddagen för denna sommar! Tror vi går ner till älven här bara. Den har lekpark, nära till kiosken ifall ungarna vill cykla upp och köpa en glass …… eller få se kanske det blir Kirves.
I Onsdags var Takmannen här. Vi ska byta tak på villan. Vi har anlitat samma finska firma som åket runt i Happis och bytt tak till folk. De är otroligt snabba, vi var och kollade på en villa de hade lagt det nya pappret och nya reglar. Detta var vid 13 tiden på dagen. När jag körde förbi med jobbet 5-6 timmar senare var de klara!!! Dom är många gubbar som jobbar och det är deras koncept, att på 2 -3 dagar riva bort det gamla, regla, räta upp och lägga det nya, städa tomten och dra, fantastiskt! De lämnar garantier, 20 eller var det 30 år på plåten, tror 10 år på arbetet, de försäkrar villan och arbetarna under tiden den jobbar här osv. Att vi kallar honom takmannen är för att när han kom hit så stannade han vid vår grind och tittade på våra skyltar, ”akta dig för rottweilern osv” Han tittade på dom och jag frågade om han är rädd, -Nej säger han bara dom inte äta takmannen 🙂
Nu över till något helt annat! Alltså detta med klimakteriet, det är en underlig grej. Mina problem började redan när jag var 43 år. Jag började svettas i attacker, äldsta syrran var oxå då på väg in i klimakteriet men hon sa att man bara svettades på överkroppen, jag svettades ta mig tusan till och med under fotsulorna så jag trodde inte det var det i början. Men sen började mensen att hoppa hit och dit, den kunde vara borta i flera månader och sen kom den som en störtflod igen. Eller ja nu när jag tänker efter så började min mens att svamla redan ett år efter att jag fått Savannah. Så hon kom verkligen i sista stund. Jag tog inga mediciner de första 4 åren men sen när vi skulle till Italien så tänkte jag nä fan jag vägrar svettas när vi är där. Sagt och gjort jag gick till läkare och fick utskrivet Novofem och de har hjälpt jätte mycket. Men nu till resten av problemen! Jag har väl inte märkt av så mycket nedstämdhet som tydligen kan vara vanligt, hormoner som hoppar hit och idt och humöret följer med… nja jag vet inte om jag kan riktigt säga det heller. Men däremot kom nästa grej förra hösten. Jag tänker på hur jag äter, vad jag äter och när jag äter, jag tränar som alla vet väldigt mycket men ändå samlades det en hög å magen! Bukfett heter det och det får man i klimakteriet!!! Fan ta bukfett!!! Jag har visserligen gått upp men inte mer än 2 kilo, jag kan ha alla mina kläder jag haft de senaste 5 åren. Men fettet har som omfördelat sig till mitten av magen, fan vad irriterande alltså. Och det verkar som om vad jag än gör så försvinner det inte! Nå nu har jag väl lite börjat acceptera att OK så är det, jag är ju ingen färsking längre, fyller ju 50 år i år, huj ännu det! Så min kropp förändras, så är det bara.
Ja ja nu ska jag vidare i etern, har inte hunnit blogga på ett par dagar, jobbat och stått i och sen i Onsdags när jag satt och skulle blogga så kom ju takmannen 🙂
CU
Annas place in space 