Kl 06.00
🌥 7°C
Hoppas solen återvänder, då jag steg upp var det riktigt fint väder, nu har det mulnat på litegrann. De har lovat varmt till helgen, så skönt, då tänkte jag om jag tar fram spaet och sätter igång den…. om jag hinner… jag jobbar ju hela helgen. De har lovat bra väder så vi får vara ute mycket, promenera och så. Skit vecka nr 2 på gång med 6 av 7 dagars jobb
Nå niin då var kranskärlsröntgen gjord. Steg upp halv 4 igår, det var ju duscha i descutan och lite sånt innan vi skulle åka och jag behöver ju som sagt mina timmar ändå på morgonen. Mata alla djur och fixa frillan och allt sånt. Väckte Danne strax innan 5, Rasmus kom vid 5, halv 6 satt vi i bilen, tanka och iväg mot Sunderbyn.
Kom fram vid 07.15, jag hade tid 07.30. Så det var raka spåret mot röntgen. Inskrivning och på med landstingets finkläder, trosor upp till armhålorna och rocken som är öppen bak. Tur att jag hade förberett med med mobil laddaren för det var ett enda väntande där. Mycket surfande runt på nätet, sov en liten skvätt, messade med folk osv. De tar in alla som ska göra kranskärlsröntgen samma tid! Det låg två gubbar bredvid mig, en äldre kvinna och en kille på andra sidan. Alla de var före mig. Hörde hur de planerade vem som skulle få komma in först. Gubbe 1, du var ju här i fredag och det blev inget så du kommer först, sen kom den andra gubben för han var långväga, sen var det tanten, killen tror jag de gjorde något annat med, sist var det jag! Och allt berodde på om det kommer in akuta fall oxå för de går ju naturligtvis före. Skrattade för mig själv, en av gubbarna var dålig i magen så han pruttade obehindrat hela tiden, snarkade gjorde han mellan varven, han pratade med sig själv 🙂 Sen lyssnade jag på ett samtal han hade med någon han kände. -Jo hej, jag ska ju röntga dom där kärlkransarna 😂
Klockan 12.45 fick jag komma in, de satte igång proceduren kl 13 tittade jag på klockan. Det gör ju inte ont eller så, lite grann känns det ju när de sätter in kanalen de ska gå in via i kroppspulsådern, Den är ju så tjock så kärlen kämpar lite innan de släpper efter. Sen när de börjar föra in ”slangarna” de är som tunna metallrör känns det lite konstigt, det gör inte ont eller så med det känns konstigt, du känner ju var dom är. Sen när de kommer upp mot halsen så känns det som att man får tyngre att andas på nått vis, som om nått sitter i vägen. Allt var fint, stentarna var fina och rena, den förträngning jag har hade inte förändrats alls, så de tog inte den nu heller, den är för liten och borde inte besvära mig. Jag har skött mig fint och inte åldrats alls i hjärtat sa dom. Så fortsätt att leva som du gör, lev sunt och rör på dig.
Armbandet är fullt av luft som klämmer åt så det inte ska blöda, sen släpper de lite luft i taget, det tar 4 timmar att tömma så lite släpper de. Rasmus och Danne gjorde staden osäker medans jag låg där. Sen kom de tillbaka till parkeringen och sov lite i bilen. Vid 15 kom de upp på avdelningen och satt i väntrummet. De hade jätte fina fåtöljer och tv så det gick ju bra där. Jag fick gå ut och sitta med dom, de kom dit och tömde armbandet. Klockan 17 hade de ju lovat hemgång. Så jag gick in på rummet vid 16,30, fick lite kaffe och en macka. Kvart i tömde de sista luften, ingen blödning men de ville vänta 15 minuter innan jag fick åka. Så jag började sätta på min kläder, ta bort alla ekg klisterlappar. Jag var ju den sista kvar där inne. Inga sköterskor heller, de var säkert på vårdavdelningen. Men 17 prick ringde jag på klockan. Hon kommer tjejen och säger jaha har det gått en kvart nu? Japp det tycker jag svarade jag. Ho skrattade och noterade att jag var ombytt och klar. Ja säger hon patienten tar egna initiativ och skriver ut sig själv. Trevlig personal, allt var kanon där. Det är ju en stor ynnest att vi får göra såna undersökningar, tänk nu vet jag ingen att alla mina kärl mår bra. Det finns små kärl man inte ser på röntgen, man kan ju ha förträngningar på dom. Men då är de ju så små så de inte ens syns.
Men vad händer då i min kropp när det inte funkar? Resonerade med dom där och det kan ju vara så att min kropp säger ifrån. Jag har ett högt tempo, jobbar nästan heltid, jag kör 5 pass i veckan periodvis blir det ännu mer. Jag har hållit på så här i så många år nu. 2013 i december gjorde jag utbildningen, 2014 i januari började jag hålla pass, det var ett i veckan till att börja med, se utökades det till två rätt fort till 2. 2014 gjorde jag kids och Gold utbildningarna och efter det blev det 4-5 pass i veckan, 2015 gjorde jag Strong Nation och började med det, 2018 fick jag äntligen min toning utbildning. Kids blev visserligen vilade sen 2019, bara sporadiska klasser här och där fram till nu. Men nu kör jag 5 pass i veckan plus allt annat utöver. Som nu på torsdag har jag 4 kids pass på morgonen. Sen har man ju en familj oxå som man vill vara med, jag har barnbarn, det behövs städas….. jag brottas ständigt med ett hinner inte i huvudet, ett dåligt samvete för att jag inte hinner.
Det pågår ett ständigt planerande i huvudet på mig, min tid är uträknad på minuten. Det tål inte mycket extra som händer då går min planering i stöpet. Så måste det vara annars funkar det inte och tro det eller ej men jag försöker planera in lite ledig tid till mig oxå, lite familjetid….. Men det funkar inte alltid, Alicia har tom varit och umgåtts med mig då jag städar lokalen!
Jag är ju tjänstledig vissa procent men jag jobbar varenda pass jag har bara att en del av dom är halva tiden. Jag har haft kontinuerliga tider i Kalix med ungarna i över 4 år. Och det är sånt som vi absolut måste göra, det gäller ju våra barn. Då planerar vi oftast så att jag kan komma. Inte för det, Danne åker när det absolut inte går MEN han har sin ADHD, svårt att koncentrera sig, svårt att ta in vad som sägs, svårt att komma ihåg. Folk med ADHD har ofta en utvecklad ångest och det har Danne så att fara iväg på möten gör han bara om han absolut måste och då får vi ta det att saker som ska sägas kanske inte blir sagda och att återge blir kanske inte rätt. Men Savannah har fått vara på sitt samtal ändå. Men däremot när vi är båda med så kommer ofta Danne med saker som jag inte alls har tänkt på, han kan ju se saker med Savannah som jag inte ser, de ser, hör tar in med sina ADHD hjärnor 🙂 Men det är bäst att jag åker. Var var jag nu….??? Just ja, hur min tid fördelas 🙂 Sen har jag ju andra barn även om de är stora vill jag hinna med dom, jag vill vara delaktig, visa att jag finns. Jag har barnbarn som jag vill lära känna, vill vara med, planera saker med, göra saker med. Så utrymme att flytta på saker, ta in ett nytt möte eller så och jag inte får bestämma när går oftast inte alls.
Då jag har min tjänstledighet så jobbar jag ofta till 16 eller 17 ändå. Passet kan börja 18 så det är i stort sett bara hem och byta kläder och sen dra vidare. Därför kan jag känna att när ett pass börja 19.10 så hinner jag andas mellan varven oxå. Mina kunder vill ofta börja 18, de kan tycka att 19.10 är för sent. Men för mig är det skönare att börja 19.10. Sen ska det jagas nya låtar, en i veckan byter jag ofta ut. Ibland om det varit mycket en vecka så gör jag inte det. Men till 95% så gör jag det. Inte i Strong för där behöver man inte byta så ofta. Men i zumba är det rekommenderat, eller det rekommenderade min ZES ialf. Så det är ju ett arbete som pågår hela tiden bakom kulisserna. Sen ska man ju träna in det nya oxå och jag har över 60 korrar varje vecka plus 9 denna vecka och plus 12 nästa vecka = över 70 korrar, så ni förstår att mina pärmar är nödvändiga och alla vet ur mitt minne är 😀 Som idag blir det att gå igenom alla kids låtar, jag har ju en hel del imorgon. Jag kan ju inte dansa dem idag, men lyssna, lite röra benen, jag får inte vifta än men det finns ingen annan tid, jag har första passet redan kl 08 imorgon. Jag får inte lyfta ännu, inget som väger mer än 1 kg. Så jag måste ha folk som bär min högtalare från bilen och så.
Om man skulle ta isär min hjärna så är den garanterat, rosa, grön, blå, ja alla zumba färger. Det pågår hela tiden, man lyssnar, tittar på korrar, man hör inte musik längre, man hör korrar, jag lever och andas zumba 🙂 Folk kan tänka hur orkar du, varför gör du detta? Det finns bara ett svar, jag älskar det! Skulle jag inte göra det så skulle jag inte utsätta mig för det heller. Ingen skulle orka år ut och år in utan ledighet om man inte älskar det man gör. Sen vill ja kunna ha urymme att ta dessa extra grejer, det är ju som som gör att jag syns, folk ser zumba, det är på dom jag tjänar lite pengar på, sånt och på Gold och kids. Sen gör jag alltid uppträdanden då jag kör bara en låt gratis, det ser jag som levande reklam.
Så nu har jag en hel del funderande på hur och VAD jag ska göra. Men jag känner ju jag med att kroppen börjar säga ifrån, jag har ju hjärtat och min crohns i botten, jag har svårt att sova fast att jag får sova men jag vaknar före fan iallafall och en påkopplad stress direkt, planeringen sätter igång. Jag måste få fundera på vad som blir bäst för mig. Hahaaa bloggen är ju mitt forum för resonemang med mig själv. Jag har alltid skrivit när jag funderar och här gör jag ju verkligen det. Jag har inte så många läsare men det har jag varit aldrig ute efter heller. Utan det är mitt dokument för minnen, foton och resonemang.
Rasmus har ju nu varit arbetslös en vecka och han har redan tråkigt! Nu vill han jobba säger han. Killen som ersatte Rasmus sa upp sig efter andra dagen då han blev ensam. Rasmus höll sig där över ett halvår, så bra jobbat Rasmus!!! Det är inte ett roligt jobb det där med dom tiderna. De måste göra nått tiderna, om de skulle ha åtminstone två dagar ledig men jobba 6 av 7 varenda vecka och dessutom börja jobba kl 03 varenda natt!! Så jag måste säga att en så ung kille och han stod ut så pass länge och utan frånvaro förutom då han varit sjuk.
Ja ja nu börjar dagen, kidskorrar och kolla upp med alla förskolor att de har ström färdigt till var de vill att jag ska stå, mitt batteri har inte kommit än, det kommer först i Juni och att någon kommer och bär åt mig 🙂 De har lovat sol hela dagen imorgon ❤
Simma lugnt
Annas place in space 