Jag och Rasmus var igår och tog stygnen på Larry, allt såg fint ut, lite småröd i skinnet så tvätta ofta med klorhexedin var prognosen. Inget bus med andra hundar än och inget badande i sjön på en månad. Men det sista blir nog inga problem, han är inte längre någon badare. Han var så nöjd igår kväll när han låg på soffan, han riktigt njöt det såg man, ingen tratt längre. Stackars lilla Larry men nu är denna pers över. Nu väntar flytten till Pia och Jussa, han ska med idag till Pello. Han får åka bil med oss och vara med Pia lite. Jag tror det kommer bli bra där, han är som lite deprimerad nu, det här har tagit hårt på honom.
Jag och Pia ska upp till mamma en sväng. Hon känner sig så ensam sa hon och det är klart, ingen Kalle som hållit henne sällskap på dagarna. Han var ju nästan varje dag. Under pandemin har han ju inte fått vara som han brukar, men då har han ju själv varit riktigt sjuk oxå så då har han fått göra sina behandlingar ifred utan att ha dåligt samvete för mamma. Men jag vet att han hade det, han sa till mig, det var ju inte meningen att det skulle bli så här. Nä men Kalle sa jag hur kunde du vet att du skulle bli sjuk? Nu får vi alla göra det bästa av detta. Men nu får du koppla av Kalle, vi tar hand om mamma. Hon kommer tids nog att se dig med, du kommer att ansluta dig till hennes skara av människor som besöker henne om hon inte tror att du flyttat in till kassörskan på Ica 🙂
Ja ja nu ska jag börja ta hand om alla djur, de ska han mat och vara ut, fixa frillan och sen kommer Pian och vi drar iväg upp till mamsen.
Be safe out there
Annas place in space 