Plötsligt kom medvetenheten

Jag hann med en hel del igår, vi fick igång pumpen, rengjorde ytvattnet i poolen satte upp mattorna på taket, dom är inte i kopplade än men allt är klart för det. Vi var och hjälpte Sussi som flyttar Lasse till Lunden, han stackarn såg lite vilsen ut. Så vi hann inte längre med poolen igår. Men fortsättning följder idag.

Sen var jag ju och höll pass, skit roligt som vanligt. Men när jag kom hem så hade jag fått ett meddelande på telefonen. En gammal kompis till mig, alltså vi har umgåtts i typ 40 år hade fått tre hjärtinfarkter och låg på hjärtintensiven i Sunderbyn!!!! Jag blev alldelens paff, men va fasiken!!! Hon hade fått en konstig känsla under brösten men kände att detta är något annat och de åkte in i Happis, de kollade EKG här och allt var bra men då kom den 1a och då blev det iväg till Kalix där hon kopplade i alla apparater och prover hit och dit och då kommer en till, dä fick hon tom ett hjärtstopp sen får hon ännu en innan de är i Sunderbyn. Det blev ballongsprängning direkt och stentar sattes i. Jag pratade med henne på kvällen, hon var helt slut, mycket morfin och sen hela balunsen på det. Usch då stackarn…….

Men helt plötsligt blir man ju återigen varse, vi blir äldre, folk i vår ålder börjar ha sånt som infarkter och andra allvarliga kärmpor. Jag började tänka på min egen infarkt och hur bra jag ändå återhämtat mig och ändå var det heller ingen liten, den ena förträningen jag hade var stor och stenhård, de fick jobba länge innan de fick upp den. Sen den andra var mindre och det gick lättare. En tredje har jag kvar, den är så liten och sitter bakom hjärtat så de trodde inte att den skulle besvära mig. Och det har den inte gjort än iallafall. Ibland tänker jag, jag har nog inte haft nån hjärtinfarkt, kanske det var nått annat bara för jag känner ju inget, jag mår bra! Jag orkar ju uppenbart träna, köra hårt. Men jag tror att det är min grundträning som satte ribban, Jag hade tränat 5-6 pass i veckan i 10 år, ibland mer. Då räknar jag in att att jag kör även hemma. Jag slutade röka för snart 11 år sen tror jag det är och dricker inte alkohol sen 10 år tillbaka. Jag äter vad jag vill, det är jag dålig på men jag äter inte allt för slarvigt heller. Inget godis nästan, glass blir det och fika ibland. Men jag har ju återhämtat mig extremt bra. Nu håller vi tummarna för min kompis att hon oxå går ur det här och kan börja leva igen ❤

Be safe out there

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: