Ja vilket pass det var igår…. jag kunde andas betydligt bättre än vad jag kunnat på läänge! Det var så skönt att kunna gå nästan på fullt, inte riktigt ok än men nästan. Jag har inte velat säga detta högt ens för mig själv riktigt. Men jag har ju nämnt att jag tror det kan vara nån allergi och det detta kom ju liiite smygande på mig efter att vi börjat vara hos Apan, jäääävlar, jag gillar ju att vara där. Nu har vi inte varit på 3 veckor för att det varit så jävla kallt, jag har jobbat mycket och sen de få dagar då jag kunnat så har Savannah inte kunnat, Så jag har fått vila ifrån det. Det kan vara de, jag vet inte. Jag hoppas att det inte är så men mycket troligt är det väl. Kanske jag kan nån gång då och då iallafall…. jag ska nu låta detta blir helt bra. Sen ska jag göra ett försök igen. Jag ska begära en allergi test oxå så jag får se om det visar något oxå.
Men för att återgå till passet så var det riktigt rusktigt roligt igår, just att jag kände att jag håller inte på att dö, jag behöver inte kämpa som en galning hela tiden, varenda gång de tyngre frekvenserna kom så var jag tvungen att släppa efter för jag kunde helt enkelt inte andas Och får man inte luft så kroknar ju hela kroppen, jag har ingen styrsel i benen man riktigt känner att det finns ingen syre i musklerna, skit obehagligt. Men nu jävlar är jag på gång igen!!!!
Annas place in space 