Annas place in space

Sov på soffan, kunde inte somna igen i sängen. Vill inte störa Danne heller så jag gick upp. Satte på tvn och somnade rätt fort efter det. Jag har sovit bra, det kändes och det sa klockan oxå!

Jag och Savannah var och fixade lite ärenden, vi var till Polisen och fixade ID kortet, hon behövde kolla synen för körkortstillståndet så då var vi och gjorde det. Där framkom att hon har fått lite sämre syn, hon har ju glasögon sen tidigare men gillar inte dom så nu har hon beställt nya. De hade ett så bra erbjudande på Synsam, 1095 inkl bågar och glas sen får man 800 kr i bidrag varje år av Landstinget så det blev 295 kr plus synundersökningen 290 kr.

Pian kom sen hit och hängde med mig på den lilla altanen. Danne ville att jag skulle komma och hålla mått bandet när han mäter. Men jag vet hur det är -Kan du komma och hålla måttbandet? Jo jag går dit och då är han inte klar med allt då ska han göra en massa saker innan vi kan börja mäta. Jag frågade varför ber du mig komma då?! Ja men jag menade ju inte nu säger han??? Men när du säger kan du komma och hålla måttbandet då tänker jag väl inte att det är om en kvart utan att det är nu! Ja då blev han sur och hämtade tvingar och satt fast mått bandet så han kunde mäta själv! Han surar för att jag inte är med och gräver, bär byggvirke osv. Jo jag har hjälpt till och lasta över staketet när byggvirket kom igår, Pian hjälpte mig, tackar för det kära syster, hon är ju inte heller den friskaste i världen. Men han fattar inte att gräva upp gräsmatta är nått jag inte kan, det tar för mycket på hjärtat. Men han har ju alltid lite värre med alla sina åkommor som ont i nacken eller nått annat, jo sa jag men jag kan dö! Jag förstår att han tycker det är trist, han är inte heller frisk, han ju sina krämpor men jag kan inte göra så mycket i detta läge….

Sen är det detta med att jag börjar stressa i skallen, jag får dåligt samvete för att jag inte kan, jag känner hur jag blir skuld belagd, vi skulle ju göra detta tillsammans…. nä jag sa att jag kan hjälpa och riva men jag kan inte bygga. Då får jag dåligt samvete, jag nästan smyger runt för att jag vet att han tycker att jag borde gräva med honom där för att plana marken. Jag stressar för att jag inte orkar städa, tvätta fönster, jag stressar för att jag inte vet om mina barn mår bra eller säger dom bara att allt är ok. Jag ska fixa intyg, hit och dit, jag ska vara tillgänglig överallt…. en bil, just ja det håller jag oxå på att fixa. Danne och hans ADHD stressar mig otroligt mycket, det är jätte jobbigt att leva i det ska ske nu, det ska inte ske nu, hans omständighet, hans totala avsaknad av medkänsla för andra (läs mig), hans sätt att få mig att känna skuld. Att han blir sur för att jag inte kan göra vissa saker längre. Han tar det som om att jag är lat eller inte vill hjälpa honom. Han söker alltid efter ett- Ja men du då!!! Det är enormt stressande och det går inte att säga dessa saker heller till honom för då tar han det helt fel.

Jag känner att något är på gång med hjärtat, jag mår som jag gjorde innan infarkten. Det hjälpte inte att gå till läkare, de trodde inte på mig och nästan avfärdade mig, mina symtom har inget med hjärtat att göra. Jag skulle få nått stress ekg. Jag har varit och sökt samtalshjälp redan i April, jag påtalade det i maj och ringde igen i Juni för att se hur det går. Men inget händer på någon front. Så min dag igår var känslomässigt en storm!

Altanen går framåt trotts allt, ibland tänker jag att det var ett misstag att börja med den… men den går framåt ändå. Men den känns längre inte som ett glädjeämne direkt. Den kommer ligga där sen som ett monument över något som inte var bra, en ständig påminnelse om hur det var. Nu är jag kanske negativ för att jag faktiskt är trött… våren börjar ta ut sin rätt… jag kan inte göra sånt som jag borde kunna. Jag känner säkert det lite annorlunda sen, det kommer även Danne att göra när han får börja konstruera, nu är det ju det tråkiga förarbetet som görs. Men han är duktig och väldigt enveten i det han gör, det måste jag säga. Han driver på och har en bestämd slutpunkt och slutar inte för kvällen innan han är där han tänkt, så bestämd skulle jag aldrig lyckas vara.

Jag och ungarna var och hälsade på hos Dennis en stund, jag gillar hans lägenhet, den är verkligen fin. I en sån skulle jag kunna bo, en dag kanske.

Klockan 12 kommer solen säger klart.se, graderna står nu på 22 så hoppas solen oxå kommer ❤

Be safe out there