Annas place in space

Juni 2009- 22/11 2019

Jag bloggade inte om detta igår, jag skrev inget på facebook om detta igår, jag hade inte orken eller kraften att göra det. Men nu måste jag göra det för Izas skull. igår fick hon somna. Hon kissade in och har egentligen gjort det hela livet. Om somrarna går det bra men det startar igen så fort det blir kallt. Så de sista veckorna har jag igen skurat kiss i massor. Vi har provat med lådor överallt, vi har provat stryka eukalyptus där hon brukar kissa, jaha med då böt hon bara ställe, vi hade en låda med sand på toan, en låda med tidningspapper i köket, hon valde oftast det och sedan en låda med tidningspapper i källaren. Hon kissade på påsar som låg, om det var en tvätthög på golvet eller som nu i höst i Savannahs soffa för att hon försökte ha henne i sitt rum en stund. Så efter år av försök så gav vi upp. Men hon var fin vår lilla fina Iza, kelig, älskade att trycka sitt huvud mot ditt och riktigt gnugga. En snäll katt när det kom till människor men mindre snäll när det kom till andra djur. Hon var en ensam varg, gillade inte andra katter eller våra hundar. Men hon gav sig inte på någon om de inte började visa henne intresse, då fick de veta hut! Lilla älskade Iza, du kommer att vara saknad och är redan saknad i massor. På nått vis känns det som om det var ett fel beslut, tänk om det ändå gått, tänk om hon ändå slutat kissa? Veterinären försäkrade mig massor med gånger att efter 6-7 års kissande så slutar de inte. Men jag verkligen hatade att göra detta, jag grät med henne,hon gosade mig i pannan, när hon la sig ner så satte jag min panna mot hennes och sa förlåt flera gånger, det var så tufft att se henne somna. Vet att nu är det det sista. Men det gick som vanligt fint och lätt, jag var med hela tiden, jag pussade och klappade tills hon var borta, tills de sa att nu är det tyst. Jag hälsade från Savannah, ja från alla men det var Savannahs katt. Sen lindade jag in henne i filten och la henne i buren. Och vi åkte hem.

Första bilden är tagen i förrgår på kvällen, bild 2 där hon brukade sitta och titta ut, hon fick inte gå ut nu, det var bara en halv timme innan vi skulle åka. Bild 3 är på veterinärstationen. Hon såg alltid ledsen ut Iza, hon var en perser blandning så det kommer nog därifrån.

Dennis hade grävt en grav när vi kom hem, jag la ner henne där inlindad i filten och sen täckte jag henne. Tårarna rann medans jag skottade igen graven, sen gjorde jag tillfälligt en liten ring av de stenar som kommit upp och satte ett ljus i mitten, det brinner än för henne där på gården. Fan att det ska vara tufft!

Jag fotade det sista fotot på kvällen igår. Och om ni tittar på ljudet och sen staketet så 5 pinnen ifrån så ser det ut som ett kattansikte, ser ni det, precis som Iza hon var ljusare runt munnen, man ser hela kroppen och baki hennes huvud ser man ett till huvud, det ser ut om Ozzy, han hämtade nog henne där. Jag ska visa detta till Savannah sen men just nu orkar jag inte. God natt fina fiiina Iza, sov gott vi kommer att ses igen gumman ❤

Sov i ro älskade vän ❤