Missbruk

Nu börjar detta med minus grader, minus 7 igår kväll, klockan är nu 08.30 och graderna har hunnit upp till 0. Men jag tror det var minus hela dagen igår tror jag kanske någon enstaka plus grader på dagen. Men ingen snö än, jag är väl bland de få som är glad åt det än. Jag vill inte ens ha en centimeter för att det ska bli ljust, nä va fan det finns lampor! Ja jag kanske vet två till som är som jag i stan, Irina och Åsa.

Vi firade lite Rasmus igår, han fyller ju 16 år så vi hade bjudning med familjen bara, inget annat. Stefan kom oxå förbi men annars var det bara släkten. Alla barn, mostrar, kusiner, sambosar och barnbarn ❤ Återigen en trevlig kväll med fika ❤

Dessie och Roffe ligger framför brasan. Larry är i soffan med Danne. De älskar ju att njuta på morgonen. Tur det för jag måste få göra mitt när jag stiger upp!

Idag blir det Zumba Gold, ska bli kul, har en ny salsa, såååå bra. Lätt och rolig, härlig musik. så det ska bli kul. Nästa vecka har jag en riktigt bra pop låt faktiskt. Får se hur de tar emot den. Imorgon blir det Zumba Fitness, jag skulle ha jobbat men tog en extra dag semester…. känner mig ännu så jävla slut när det gäller jobbet, jag känner att jag måste få riktigt space till det. Jag måste lära mig att bara släppa, att bara het enkelt skita i vad som händer där. Gå ditt gör ditt jobb, gå hem. Men det kommer hela tiden grej efter grej som irriterar, så hur fan ska man kunna bara släppa. Nä upp med skygglappar när man går dit, fäll ner dom när du går hem! Jag kämpar för att inte bli bitter men va fan blir man, jo bitter….. Jag måste sluta bry mig om allt, acceptera, andra vindar blåser, det finns inget samspel längre, det är arbetsgivarens marknad nu. Det sista som nu kom var att vi inte får semester på julafton! Ni som hade sem förra året får inte i år säger Lena helt plötsligt. Andra har tydligen tillämpat det förr men inte vi. Vi har alltid fått sem om vi får vikarier. Och det hade vi i år, vi hade vikarier men helt plötsligt ska det måsta finnas en fast personal under helgen! Var kom det i från, det går ju bra med bara vikarier andra helger!!! Blääää vad irriterande!

Tillbaks till tisdagens pass, Rellu kommer hon ska filma inför en grej och Rollo kommer, de som inte dansat med honom på länge kommer att uppskatta det. Sen vill jag göra en insamling för två systrar, Monica och Sara. Monica har haft ett jätte tufft år med sitt eget men hon har även tagit hand om Saras barn. Sara har fått cancer och kämpar för sin överlevnad. Monica har tagit hand om hennes barn, inte nu små men tonåringar och det är inte lätt för en tonåring att förstå, att hantera alla känslor och frågor som kommer i denna situation, Monica skrev att stiga upp är en kamp! Sara bor inte här, hon flyttade för flera år sedan. Men nu har de fått köpa huset bredvid Monica, Monica sålde sin bil för att få råd med handpenningen på huset. Så Sara flyttar upp och kan får hjälp och stöd av familjen och hennes barn kan bo hemma. Så för att få råd med flyttlasset så tänkte jag göra en insamling med zumban och ge det till dom. Fuck cancer!!!!

Jag funderade över missbruk i morse och hur folk ändras. Jag har vänner en del nära och en del inte så nära vänner med en alkohol konsumtion som är allt annat än bra. Jag bryr mig inte annars, det är deras liv, deras val och alla lever vi väl som vi vill. Men jag tänkte framför allt på en av dom, hur personen har förändrats från att ha varit en snäll, omtänksam och känslig person med en redan för många år sedan för hög konsumtion till en rätt osympatisk, hård och kall person med en ännu högre konsumtion. Jag blev så paff en gång när jag upptäckte det. Jag var inte förberedd på att alla värderingar man en gång haft inte längre fanns! Det är inte bara personligheten som förändras utan även utseendet. Jag har en vän som har gått från att ha varit noga om sin kropp, tränat mycket, ätit nyttigt, varit noga om utseendet, håret och kläderna till att nu vara hafsig och slafsig, ofta skitig och frissan kan vi väl inte kalla frissa längre. Man blir pluffsig, uppsvälld och rödrosig i ansiktet. Jag har ytterligare en som tidigare var väldigt noga med jobb och annat, var en rolig person nu är det absolut inte noga med något sådant, man vill bara vara hemma och från rolig och ha skrattat mycket till en som mest gnäller.

Det är alkoholen som gjort detta med dem, de har förändrat dem totalt genom åren. Och ingen har gått till det bättre direkt. De har som stannat nånstans på vägen, det blev kvar där de var för 20 år sedan. Där har det varit som en tornado med tuchdown som snurrat och snurrat och snurrat. Nu har den släppt och man är lite överallt i allt, i sin personlighet, hur man är beror på var man är i veckan, är det måndag, eller är det fredag, vad händer, var vill jag vara. Är jag full, bakfull eller har jag ångest, stänger jag in mig eller är jag utåtriktad. Man har blivit mer ego och synen utåt finns som inte. Jag umgås nu inte längre med dessa personer och har inte gjort på många år, jag har nog blivit totalt insnöad i deras ögon. Men jag upplever dem som fast i något årtionde som dragit förbi för länge sedan.

Då kommer vi till den jag är, hur upplevs jag? På jobbet som någon jävligt jobbig har jag förstått, jag är en rätt envis en och kan prata för mig och det jag vill. I träningsvärlden glad, inspirerande och framåt strävande har jag fått höra. Hemma är jag kontrollanten som har koll på allt, som tänker åt alla, det har väl upplevts som både bra och dåligt. Jag är rätt rakt på, jag säger vad jag tycker och blir jag förbannad så blir jag det.

Jag dricker inte en droppe och har inte gjort det på över 8 år, jag slutade röka för snart 8 år sen det med. Jag har fått höra otaliga gånger om vilken tråkmåns jag blivit, du är så torr!!!! Jag har ena foten i graven osv. Men jag ser ingen nytta i det längre. Jag har inte roligare för att jag är full. Tvärt om, för mig var det förenat med ångest, ångest före en fest och ångest efter en fest. Och då behövde det inte vara för att jag gjort eller sagt något dum (det gör man ju varenda gång man dricker mer eller mindre) men jag tänker på något större, jag hade ångest för att jag inte hade kontroll, jag hade haft kul och dansat oftast men bara det att jag varit full ar skit jobbigt! Så varför utsätta sig för det, det tog sina år att fatta det. Jag minskade ner kraftigt på utgånedet redan vid 35, då var det bara speciella grejer jag gick på. Sen till slut slutade jag helt. Det var inget planerat avslut, det bara blev så. Och jag har inte ångrat det en dag! Sen var det inte bara av mina egna skäl jag tog beslutet utan jag kunde helt enkelt inte. Jag var tvungen att vara klar under helgerna, det hände mycket när de äldsta var tonåringar. Jag fick ofta fara iväg mitt i natten och då måste man ju vara nykter. Jag vill påstå att denna torrboll står om det bara beror på alkohol och tobak med båda fötterna en längre stund på vår jord än de som är irriterad på mig över att jag inte dricker.

Livets hemlighet är inte vad som händer dig,
utan vad du gör med det som händer dig ❤

heartbeat-clipart-clipart-best-amaeun-clipart.jpg

Be safe out there

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: