Kontrakt?

Sol ute men bara 0 grader ännu…. usch det blir aldrig varmare känns det som! Från det ena till det fjärde så funderar jag på att köpa nya högtalare, mina två schabrak är så jääääävla tunga alltså! Dom är inte använda mycket, de har bara gått 20 timmar. Har googlat lite under helgen och hittat några som jag skulle vilja ha istället. Men då måste jag sälja mina, ska testa lägga ut dom så får vi se vad som händer.

Jag har varit så irriterad i morse. Funderat på detta med skolan. Vi har begärt att få mail eller åtminstone att de sätter på info mentor när prov och läxor kommer. Det fungerar inte, jag har tjatat om detta sedan 6an!!! Tuija som är rektor där, svarar varje gång tack för feedback jag ska försöka få detta att fungera. Men något händer inte. Jag kollar mina mail flera gånger i veckan, jag kollar info mentor flera gånger i veckan och det är två lärare som skriver där svenska/engelska läraren och spanska läraren. Jag har mailat henne igen imorse, men jag tror inte det kommer att hända något. Jag river mig i håret i onödan!
skolan

Vi hade ju en liten kris med Rasmus under höst terminen. Han var på ett fruktansvärt humör hemma och vi fattade inget. Jag började ana att det hade med skolan att göra för när han var helt ledig var humöret oxå annat. Vi hade möte med skolan, han erbjöds att gå till psykolog…. han vägrade. Sen blev han ju knivhotad på lektions tid! Då började det rulla upp för Rasmus, han berättade att den här killen hade varit på honom under hela hösten. Rasmus är lugn och tålmodig men tids nog brister det. Nå efter detta med kniven så blev allt bättre, så där gjorde skolan något bra.

Allt rullar på som vanligt i skolan, inga mail, inget på infomentor, Rasmus själv försöker komma ihåg att visa när han har läxor eller prov. Men han språkstörning sätter pinnar i hjulet för honom på många sätt. Ibland kom det rätt sent och vi måste gå igenom svar han skrivit, googla på det för att se att han uppfattat allt rätt. Han försöker minnas att visa oss, men när han kommer från skolan så kommer han inte alltid ihåg att säga direkt. Han är trött och går och vilar en stund och sen kan det vara borta tills sent på kvällen då han ser sin ryggsäck, just ja och då visar han. Och i och med att vi måste vara extremt engagerade i hans läxor, läsa igenom dom, skriva frågor, se till att han får 5-6 utskrifter och att han tar tiden att göra dom så behöver vi veta i tid. Jag har försökt förklara detta för skolan men de vägrar samarbeta i detta. Jag har till och med fått höra av en lärare -Jaha så Rasmus ljuger för er hemma om läxor!!! Jag gick i taket direkt. Hördu sa jag, vet du något om språkstörning, ja det visste denne jag svarade att du kan inte veta ett skit eller åtminstone inte förstå hur det fungerar för då skulle du inte sagt något så jävla dumt!

De sabbar hela Rasmus framtid, de han vill, hans drömmar, sakta men säkert dödar skolan allt han velat. De gör klart för honom med deras ovilja att samarbeta att du kommer inte att klara detta iallafall. Människor med språkstörning är inte på något vis dumma i huvudet. Rasmus är testad och han är överintelligent i alla fall förutom där språket kommer in. Han testade betydligt mycket högre än barn i hans ålder. Och tänk då att inte få fram det du har i huvudet, tänk att veta, du förstår men du kan inte få ut det. Eller tänk dig att sitta i ett rum där de pratar delvis ett främmande språk, det kommer in ord och meningar du inte förstår och sen förväntar man sig att när läraren säger nu kan ni jobba att man ska förstå vad man ska göra. De säger alltid att han har ingen ”röd tråd” nä det är oxå en av grundstenarna i hans språkstörning, han kan börja mitt i en mening. Han hjärna jobbar med orden hela tiden och när han ska säga meningen så har han gått igenom den  i huvudet flera gånger och börjar där tanken är. När han var mindre började han en gång med att berätta om luckan… och det tog många meningar innan vi kom fram till att han menade luckan på en stridsvagn.
OM INTE IHOP MAN FÅR DELARNA ÄR SVÅRT ATT FÖRSTÅ SAMMANHANGET

Rasmus är tålmodig, han strävar framåt och vill framåt, han kämpar som fan till att bli godkänd. Jag är en hård moder, ser jag att han maskar, att han inte gör det han ska när det gäller skolan så tar jag i direkt med hårdhandskarna. Det krävs så mycket av honom och oss för att han ska nå till godkänd så en månads maskande kan bli riktigt illa. Som nu i spanskan, han försökte med att det inte är så noga. Hördu sa jag, din lärare gör ett bra jobb med att försöka lära er ett nytt språk. Hon jobbar hemma med uppgifter och annat, hon ska se till att ni drar in pengar till att åka till Spanien nästa år, undersöker möjligheter för försäljning och allt vad hon gör. Och om du inte blir godkänd i år så slutar jag betala de 200 kr varje månad vi satt in, pengar vi redan satt in får vi tillbaka och du åker inte till Spanien. Så nu min herre tar du reda på vad du måste göra för att bli godkänd, vilka uppgifter du missat och du gör dom. Jag kan bara säga att vi inte pratade med varann på en vecka. Men sen kom han och sa -Mamma jag har gjort det jag skulle.

Skolan kom med ett fint kontrakt, det skulle skrivas under av skola, föräldrar och elever. Jag började läsa det….. skolan föll direkt på flera punkter, sådant vi tagit upp i flera år och det har inte blivit någon ändring. Så jag kände med detta kontrakt, de skulle bara ha det för att vifta med när eleverna inte gjort sitt, ja men du har ju skrivit under detta. De sa dom tom med -Då kan vi säga att det finns ett kontrakt. Men skolan då? Hur ska vi göra när de inte tar sitt ansvar? De har de inte gjort under de år vi varit där och hoppet om att du kommer att göra det finns längre inte kvar. Jag kände att det där kommer jag inte att skriva under det förrän jag ser att skolan tar sitt ansvar och sa det oxå.

Skolan ville ha en ny utredning på Rasmus, de ville att logopederna skulle titta på honom igen. Javisst sa jag absolut. De ville göra det för att se om de kan ta bort pys paragrafen, den paragraf som tar hänsyn till hans språkstörning. Den kommer ju aldrig att försvinna, den finns alltid kvar, den blir bättre men grundproblemet kvarstår. Men visst vi är för, det är ju roligt för oss oxå att se hur mycket han gått framåt, se var problemen nu ligger. Nu sa läraren att han inte kunde få den utredningen, rektor tycker inte han ska få den i och med att han vägrade träffa psykologen. Då blev jag lite pisst!!! Hans aggressioner i höstas hade inget med språkstörningen att göra, det var ju pga den killen som hela tiden jävlades med honom. När det problemet löstes så försvann även hans humör. Jag sa till läraren att om rektorn verkligen tycker så och inte tänker låta honom göra utredningen så be henne ringa mig. Det kändes som om de ville straffa honom, ja ja du gör inte detta då får du inte det här heller. Nå något samtal har jag inte fått och ingen utredning syns heller till.

Man läser ofta på tex facebook inlägg från lärare om att föräldrar inte tar sitt ansvar…. sen läste jag oxå en insändare om att föräldrar lägger sig i för mycket…. vi hamnar nog där! Men vi försöker ta vårt ansvar, vi har legat på i många år, ja sen Rasmus gick i 1an. Rasmus försöker men det är inte lätt när skolan inte vill se problemet, de vill inte ta sitt ansvar och de vill inte samarbeta heller. Varenda gång jag pratar med lärare så säger dom ju nog vet vi, men när det kommer till kritan vet de inte! Jag har tom till en rektor skickat lagtexter från flera olika lagar för att denne skulle förstå att det finns rättigheter de måste uppfylla, vilket då oxå gjordes 🙂  Det det handlar om i slut hampen är att det inte finns pengar.

Jag skulle acceptera om jag visste att han var lat, att han inte orkar engagera sig i sin skolgång, att det inte intresserar honom. Men så är inte fallet, han vill men klarar det inte utan stöd från både skola och hem!

Nä usch nu måste jag rensa huvudet med lite zumba så solen åter skiner i mitt hjärta och sinne ❤

Be safe out there

5 kommentarer (+lägga till din?)

  1. anders
    Maj 15, 2017 @ 13:16:53

    Jag läser ….å läser, skakar på huvudet. Hoppas verkligen att Rasmus till slut någon gång innan skolgången är slut, får lärare som kan ta till sig hans besvär och vara behjälplig med hans fortsatta studier…

    Svara

    • wiccans
      Maj 16, 2017 @ 08:23:17

      o nej Anders det kommer aldrig att hända på Gränsskolan iallafall! Jag har tjatat i 3 år och inget har blivit bättre, snarare sömre. Lärare byts ut, de nya får ingen info om hans handikapp. Ja och får dom det så måste de vara analfabeter o döva för de har inte förstått ett jota om vad det handlar om!

      Svara

  2. Nina Ojala
    Maj 15, 2017 @ 13:28:26

    Oh, va bra skrivet, känns såå trist.
    Jag vet att Rasmus har planer och jag vill inte att hans drömmar ska krossas!!! Våra ungdomar är så härliga
    Han är en fin kille och ni är fina föräldrar. Ge inte upp !!!!!

    Svara

  3. Nina
    Maj 15, 2017 @ 22:30:02

    Sluta aldrig att kämpa och vara ”besvärlig” morsa ❤ Jag blir oxå förbannad och samtidigt ledsen att det ska vara så där… Usch och fy.. Styrka till er och Rasmus

    Svara

  4. anders
    Maj 16, 2017 @ 12:25:14

    Hoppas verkligen ni/du orkar fortsätta kampen. Man fattar inte hur det har blivit, ja inte nu bara i skolan utan även inom andra verksamheter. Vården/omsorgen – vi läser ju dagligen om elände, misär och allehanda problem som verkar ”omöjliga” att lösa. Men det är ju faktiskt så att inget är omöjligt och allt går att lösa med rätta insatser och rätt ledarskap. Då är det förbannat tråkigt att det inte går att få till det och vanligt folk får kämpa som tokar för att få den hjälp och assistans som man har rätt till. Styrka till alla som kämpar på …..

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: